Med all respekt......


Vad har hänt med folks (o)vilja att visa hänsyn?

I natt när klockan var 03.27 vaknade jag av att nån satt på sin bilstereo på högsta volym. RnB så fönsterrutorna skakade.

Hur tänker man då? 

"Jag har en sån himla bra låt här och jag bara måste få glädja mina medmänniskor med den just nu. Och om jag spelar den flera gånger på raken kan ju ingen missa den och alla mina kära grannar kommer nynnandes med ett leende på läpparna åka till jobbet och sen på eftermiddagen kommer dom att tacka mig för att dom har fått den bästa fredagen nånsin. På grund av min låt som jag spelade för dom klockan 03.27 denna fredagmorgon"

Eller?

Är det nån ensam stackare som i sin ensamhet sätter sig i bilen och åker till närmste bostadsområde för att få lite mänsklig samhörighet klockan 03.27 en fredagmorgon?

Eller?

Är det helt enkelt så att folk högaktningsfullt skiter i vad andra tycker och anser att deras rätt att lyssna på musik när som helst hur som helst är det ända som räknas?

Jag tycker mig se den tendensen i samhället varje dag. Vad beror det på att folk har slutat visa respekt? Att man tycks tro att man ensam är universums mitt?

Vad är det som får damen på ICA, som tränger sig bara för att hon bara har en liter mjölk, att tro att hennes tid är viktigare än min?
Vad är det som får mannen på Essingeleden att tro att alla andra har mindre bråttom hem så att han kan köra slalom över filerna, klippa spärrlinjer och utsätta sina medmänniskor för fara?
Vad är det som får den gamla damen att tror att det är viktigare för henne att komma på tunnelbanan än för mig att kliva av?

Lista kan göras hur lång som helst för är det något människan har tappat så är det respekt för sina medmänniskor.

Jag tror mig veta att i alla fall jag har en inbyggd moral som går ut på att behandla andra ungefär som jag vill att andra ska behandla mig. Alltså tränger jag mig inte, spelar inte mina favoritlåtar för grannarna när jag vet att dom sover, utsätter inte medvetet mina medtrafikanter för fara och dessutom kan jag ibland glimma till och göra saker som jag vill att andra ska göra för mig. Hålla upp en dörr, stå till höger i rulltrappan, lämna företräde för avstigande på tunnebanan, lämna tillbaka en upphittad plånbok eller så....

Det är ju så himla enkla och fullkomligt självklara saker.

Karma rules!

You better belive it!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0