---

Jag ska bli mormor i september! Det ska verkligen bli underbart! Carmen ska hon heta, den lilla. Carmen Dos Santos! Kan det bli så mycet vackrare? Hon kommer nog bli en berömd flamenco dansös en vacker dag med en stor vacker gård i Spaneien där mormor ska bo när hon blir gammal!

I samband med att världen fick veta att min dotter var gravid så kom en del reaktioner. Framför allt en av dessa får mig att koka av ilska.

Mitt X undrade om lilla Carmen ska bära sin mors eller fars efternamn. (När vi gifte oss så yrkade han nämligen på att ALLA i familjen skulle ha samma namn, även min dotter sen tidigare. Han ville inte att hon skulle känna sig utanför. Hon var 5 år då och har sen dess burit sin fd styvfars efternamn. Nu är hon snart 20.) Det vanliga är ju att barnet får moderns namn när föräldrarna är ogifta. X-et vill INTE att hans fd. styvdotters barn ska bära hans namn.
Han menade på att det vore att vanhedra hans släktnamn om "den där ungen" ska bära hans efternamn!

HUR I HELVETE kan man förakta ett ofött barn så mycket? Eller vem är det han föraktar? Mig, min dotter, sig själv? Det är bara ett jävla namn!!! Jag tycker så förbannat synd om honom som bär på så mycket hat och förakt i sitt lilla ynkliga hjärta. Hur orkar han leva med sig själv?
Jag börjar tro att han vill att jag ska hata honom, men sorry, jag har aldrig hatat i hela mitt liv och tänker inte börja nu, dessutom är han sannerligen inte värd mödan!

Välkommen lilla Carmen till en vriden värld!

---