Hur trivs du på nya jobbet? Jo fan, det är skitbra!

Jag får frågan ganska ofta faktiskt. Lite som om jag inte visste vad jag gjorde när jag sa upp mig från en det ena jobbbet än det andra i jakten på den perfekta sysselsättningen!

Visst, jag kan hålla med om att det verkar konstigt att helt skola om sig efter 40, och om nån för två år sen hade sagt att jag skulle jobba på en skönhetssalong hade jag nog bara skrattat och avfärdat det hela som en tokig "flickdröm".

Jag på en skönhetssalong? Hur då? Måste man inte ha högklackade skor och full krigsmålning då?

Nej, faktum är att det funkar väldigt bra i gympadojjor och utan smink.

Det var nog många som tyckte att jag hade hål i huvet när jag efter 13 år på taxiväxeln sa upp mig och började jobba som personlig assistent. Va??? Ska du torka skit efter andra??  Som om det är vad assistentjobbet går ut på! *doh*

Efter drygt ett år som assistent började jag känna att det var dags att gå vidare i livet. Göra något för mig.

Om jag ändå kunde tjäna pengar på något som jag verkligen vill göra!

Jag vet faktiskt inte varför det blev just naglar. Det kan ha börjat in London nån gång på 80-talet. Då kunde man köpa acrylpulver, vätska och mallar att göra egna naglar med. Gissa om det kladdades hemma i mitt flickrum! 

Några år senare dök det upp en salong i Stockholm, på Kungsholmen, som gjorde naglar på riktigt. På den tiden kallade man det för "porslinsnaglar"..........tänkt det du Karin! *S*
Efter lite övertalning laxade pappa upp 250 kronor och jag minns att jag tyckte att jag var den snyggaste 17-åring i världen!

Vad som utlöste min nagellängtan i vuxen ålder kan man ju undra, men jag tror det var en kombination av att Jennie kom hem från USA med jättefina nageldekorationer och sa att alla i New York hade långa dekorerade naglar, och Michelle som kom hemdragandes med ett gör-det-själv-nagelkitt från Kicks som vi satt kväll efter kväll och kladdade med. *$ här finns pengar att tjäna $*

Ja, och som en blixt från en klar himmel kom idén om naglar! Hur klichéartat den än låter så var det faktistk så. Jag var ute med Indra och det bara slog mig. Jag ska utbilda mig till nagelteknolog! Och så blev det!

Nu är jag alltså här, en väldigt väldigt lycklig nagelteknolog, utan hål i huvet!

Jag antar att jag är skyldig Taxi 020 ett stort stort tack också!  Utan era "gulliga" chaufförer som faktikst fick mig att spy bara vid tanken på att gå till jobbet, hade jag aldrig fått tummen ur och sagt upp mig!