Vad vore livet utan mat?
Efter tysklandsresan i september har jag fått en viss förkärlek till tysk mat. Och just därför har jag för tillfället fått pippi på surkål och knödel.
Knödel tänker ni då, fy fan va äckligt, men faktum är, att det inte är ett dugg äckligt. Mer då kanske att det har en konsistens som inte passar i just din mun, men ingen kan nånsin komma och säga att det smakar illa.
Antar att många av er tänker det samma om surkål. Men fråga min syster den som inte tror mig, det är en delikatess, rätt tillagat med lite kummin och välstekta Nürnbergkorvar till.
I lördags gjorde jag då alltså slag i saken och tillverkade mina allra första Semmelknödlar.
Först rostar man dagsgammalt vitt bröd i ungen tillsammans med smör, sen blandar man allt man ska ha i för att sen koka knödelbollarna 20 minuter i saltat vatten.
Simsalaknödel!
Till Semmelknödel serverar man med fördel fläskfilégryta med tomat och kumminsås, också det ett "insiderrecept" från en bekant med gamla tyska anor.
Och den viktigaste accesoaren till tysk mat är öl.
Massor av öl!
Guten Appetit!