Hastigt och lustigt bokade vi en resa till Turkiet i mitten av juli.

Att det blev just Turkiet var en ren slump, jag hade aldrig varit där och Lasse hade tidigare haft nära-döden-upplevelser i Turkiet på grund av magsjuka men efter lite lirkande och fixande av diverse piller mot magont lyckades jag få honom att följa med!

Man kan ju kanske tro att det var nån slags bröllopsresa, men så här i efterhand så vill jag nog inte riktigt minnas min bröllopsresa som en all-inclusive-vecka till Turkiet. Dessutom var vi i ju i Uppsala helgen innan så den resan var ju närmare bröloppet hur som helst. =)

Resan i stort var helt okey även om det tog oss några dagar innan vi fattade att den gratis hotellölen faktiskt var alkoholfri. Ett tag var vi oroliga att vi druckot så mycket i sommar att vår alkoholtolerans var för hög, men inte ens på fastande mage klockan elva på förmiddagen lyckades vi bli packade på ölen som serverades i gratisbaren. Då trillade poletten ner och vi kompleterade resten av resans ölintag med Raki. (turkisk ozo, eller är kanske ozo grekiskt Raki?) Och efter några dagar hittade vi kylskåpet under tv-skåpet på rummet så vi kunde avnjuta en riktig öl efter stranden.

Vi avnjöt en hel vecka som riktiga charterturister (fast utan gruppresor). Vi badade, drack öl på stranden, åt en massa mat, gick på hamam (turkiskt bad), var hos barberaren, blev lurade på pengar och njöt av varandras sällskap.

Även om Turkiet var okej så kommer vi nog inte åka tillbaka. Been there, done that kan man väl sammanfatta det hela som.