---

Tack vare er alla fick Tjompa sin ring! 

Rätt coolt faktiskt att så många gladeligen skänkte en hundring eller två till detta ädla ändamål! Jag var lite skeptiskt men ack så jag bedrog mig.

För er oinvigda skickade jag för några dagar sen ett "tiggar-sms" till släkt och vänner med vädjan om ett bidrag till Michels ring. Allt utom just  det får dom av Mix Megapol. Och det verkar ju inte klokt att han ska behöva gifta sig i en lånering!

Och vilken underbar respons! Tack igen!

Faktiskt helt otroligt kul att så många känden en sån glädje i att få hjälpa "Mirro" och "Tjompa" att få en perfekt bröllopsdag!

Och att så många gläds med oss som tycker att det här bröllopet är det roligaste bröllopet sen Kungen och Drottningen gifte sig! Dessutom är det  visst historiskt!

Det är gudomligt att ge! *S* Och det känns bra att så många i vår umgängeskrets känner detsamma!

Vi hörs i etern vid sex-tiden!

---

---

Nu känns det äntligen officiellt och jag kan lätta på det officiella trycket!

För er som inte riktigt är med i matchen så ska alltså min älskade dotter gifta sig i morgon. I direktsändning i radio.
Många har frågat sig varför man kommer på en sån grej och i ärlighetens namn har jag inte en aning, bara att dessa två ungdommar får sitt livs upplevelse och vem vill missunna dom det?

För mindre än en vecka sen fick jag ett samtal från en vän som frågade mig om hon var riktigt klok om hon gifte sig i direktsänd radio? Jag sa bara: Go girl!

Hon i sin tur hade blivit uppringd av Charlotte på Mix Megapol som ville göra något speciellt av sin sista radiosändning innan hon avslutade sin karriär på relationsprogrammet Mix Match som sänds på kvällarna.

Karin sög på karamellen ett tag men beslutade sig för att inte göra det och frågade mig om inte jag var sugen på att gifta mig. Och ja, jo, visst, jag letar lätt reda på en karl på en vecka och gifter mig! Easy Peasy!  Eeeh, eller inte! *S*

Hon frågade om inte min dotter kanske var sugen, nu med nya bebisen och allt. Jag frågade Michelle, Michelle frågade Michel och Michel ringde Johan och bad om dotterns hand! Klart! 

Nu är vi alltså här, sex dagar senare och på något mirakulöst sätt har allt lyckats bli så gott som klart. (kämpar fortfarande med Michels ring, men det närmar sig *S*)

Hindersprövning, brudklänning, brudgummens kläder, hår, make, fotograf, vigselförättare, tillstånd från stadshuset, brudens ring, vittnen, sångerska och en extra barnvakt till lilla Carmen. (om hon blir hysterisk i studion.)

Jag är djupt imponerad av mänskligheten på Skatteverket som fixade hindersprövningen på en och samma dag. Det kallar jag valuta för skattepengarna och det glädjer mig också att vigselförättaren är en fd. sosseminister. Äntligen ska även han få chans att göra nåt gott för mina skattepengar! *S*

Ett års planering på sex dagar, det är fan inte illa pinkat! (Tack Charlotte)

Det ledsamma är att inte hela släkten och alla vänner kan medverka på plats, men det blir en stor fet bröllpsfest senare! Och att ändå kunna närvara vart man än befinner sig är ju faktiskt inte jättetråkigt det heller!  Själslig närvaro är minst lika betydelsefull som fysisk och jag kräver att ni klär er fint och skålar för bruparet vart ni än befinner er. *S* Och ta kort!

Era festbilder bilder kan ni sen maila till mig för ett komplett bröllopsalbum här på bloggen!

Leve Brudparet!

---

Kära vänner och alla andra!

På torsdag smäller det!

Vad?

Jo det får ni reda på om ni lyssnar på radion på torsdag den 1/11-2007 kl:18.00.

Så glöm nu inte att stänga av TV:n och ratta in 104,3 på era radioapparater!

This is BIG!

                                                                                                                                       

En liten hint?
Klicka på loggan! *S*


För att lyssna live, klicka här!

---

---

Håll med om att det vore nice om alla torsdagar var fredagar och alla måndagar söndagar?

Det innebär ju att tisdagen kommer att vara onsdag och onsdagen torsdag och sen är det ju fredag igen! Hur härligt är inte det? Och precis så har jag det den här helgen.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Det gäller att glädjas åt det lilla!

Jag ser verkligen fram mot den här helgen. Hela dagen i morgon ska jag vara på salongen och göra manikyr, pedikyr och naglar så det står härliga till. Inget går upp mot salongkänslan! Massa virriga brudar och så jag! *S*

På lördag ska jag på dekorationsutbildning och sen ska Embla och jag handla skor, skor och skor, förhoppningvis också en ny kaffekanna. Den gamla slog jag i diskbänken en morgon för flera veckor sen så den gick i tusen bitar. Sen dess har vi bryggt kaffe i en kastrull med hjälp av ätpinnar. Funkar, men inte speciellt praktiskt.

Resten av tiden tänker jag fylla med rödvin, familj, vänner och mat!

---

---

Grattis Kajsa och Max till ert eget underverk, det var fan på tiden! =)

---

Plats: Karlinska sjukhuset
Dag: 30/9-2007
Tid: 20:50
Längd: 51
Vikt: 3580

Efter 38 långa timmar av intensivt väntande på Carmen gav hon äntligen med sig och kom ut! Och jag fick den stora äran att se mitt barnbarn födas!

Jag tänker inte gå in på några geggiga detaljer, (vilket det naturligtgtvis var) för jag är övertygad om att alla berörda kommer få höra dom till leda av Carmens mor och far ändå! *S*

När jag blev uppmanad av Michelle att vara med som stöd på förlossningen blev jag naturligtvis ganska skraj. Att behöva se sitt eget barn genomlida det helvete det kan vara att föda barn var inte riktigt min högsta önskan, men nu idag, morgonen efter, skulle jag inte ha velat missa det här för allt i världen.

Det går faktiskt inte i ord beskriva hur det känns så ni får hålla till godo  med lite bilder på underverket  tills jag har landat lite och framför allt sovit ut. En mormor blir lätt trött av att vara vaken i 38 timmar och ha sympativärkar med sin dotter! *S*

---

Viva Facebook!

Jag måste erkänna att jag först var motståndare till Facebook, så till den milda grad att jag absolut inte tänte skaffa mig ett konto där. Men påtryckningarna blev för många och jag föll till föga. Och jag ångrar mig inte en sekund.

Igår när jag satt på jobbet och slösurfade, lyssnade på Gentleman (så klart) och letade bland forumen på facebook hittade jag ett "Gentlemanforum". Soft. Läser vidare och då.....då ser jag att någon har skrivit om en konsert på Berns den 10:e november!!?? Blev minst sagt fundersam eftersom han aldrig har spelat på Berns. Dessutom har jag stenkoll på hans turneéplan, har kollat den typ varje dag i hopp om att han kanske, kanske klämmer in en spelning i Stockholm.

Surfar in på Gentlemans sida för att checka och då ser jag: HAN SKA SPELA PÅ BERNS DEN 10:E NOVEMBER!  Måste även för säkerhetsskull kolla Ticnet och jodå, han ska spela och biljettena är släppta!

Efter jobbet rusade jag som en äggsjuk höna till Globens biljettkassa och köpte 4 biljetter! Snacka om halleluleja moment! *S*

Hon i kassan tittar lite konstigt på mig när jag med tårar i ögonen "gullar" med biljettkuvertet, men va fan det här är trots allt en eurorisk grej för mig. Bättre än sex vill jag påstå! *S* Kroppen och hjärnan beter sig som om den vore förälskad! Jag kan förstå flickorna som svimmade när dom såg Elvis eller Beatles. Jag tänker verkligen INTE svimma när Gentleman kliver på scenen men jag tänker absolut skrika, gråta och kasta trosor på scenen! (givetvis med mitt mobilnummer på)*S*

Today it´s suppose to be the DAY!

Carmens dag.  Hon är nämligen beräknad tills just i dag.

Igår kom Mirro hem till mig med den briljanta idé om att äta Ananas för att skynda på Carmen lite. Hon hade nämligen hört att om man äter ananas så ska det sätta fart på hela processen.

Jag är skeptisk. Resinolja okey, men ananas???

Eller ...........är det kanske därför asiater är så små? Dom är för tidigt födda hela bunten för att mammorna ätit ananas. Bortsett då från sumobrottarnas mammor dom fick äta bananer istället.

Med eller utan ananas hoppas jag att lilla Carmen vill komma snart. Jag längtar ju jättemycket efter henne!

Det är jättekonsigt att längta så efter någon som man aldrig har träffat. Inte alls som när man själv väntar barn, för då känner man ju barnet i magen hela tiden. Kanske jag känner som många pappor känner? Eller borde känna. En längtan som inte riktigt går att sätta fingret på för hjärnan hajjar helt enkelt inte att det är på riktigt. Jag har aldrig längtat efter någon så mycket i hela mitt liv som jag just nu längtar efter att få träffa Carmen. En helt obeskrivlig känsla! Tänk. Mitt barnbarn! *S*

Ät nu massor av ananas Michelle, du har trots allt bara dryga 14 timmar på dig innan det är den 28:e. Överaska omvärlden med att föda barn när det är beräknat! *S*